Cementas utvecklingsblogg: Beständig och klimatsmart betong med AMA 17
AMA är byggbranschens viktigaste referensverk med beskrivningar av aktuella och beprövade lösningar på utförande och material. För knappt en månad sedan lanserades AMA Anläggning 17 officiellt på ett AMA-konvent vid anrika Nalen i Stockholm. Revideringen av den tidigare utgåvan har resulterat i många ändringar och nyheter.
För betongbranschen är det två nyheter som är extra intressanta och positiva. Den ena är att EPCC konceptet som introducerades i betongstandarden för några år sedan nu även lyfts in som en möjlighet vid anläggningsbyggande. EPCC som står för ”Equivalent Performance of Combinations Concept” och är ett nytt sätt att tillgodoräkna sig tillsatsmaterialen flygaska och slagg vid betongtillverkning.
Det ger ökad flexibilitet och möjliggör att skräddarsydda bindemedel kan tas fram utifrån aktuella egenskapskrav vid gjutning och hos den färdiga konstruktionen. Ett bra exempel där konceptet använts är Riksbyggens projekt Brf. Viva. Genom att optimera betongens bindemedelssammansättning har klimatpåverkan kunnat minskas med hela 30 %. Det är inte illa. Nu ges samma möjlighet inom anläggningsbyggandet!
Den andra nyheten är också inom temat bindemedel. I och med nya AMA kan även cementtypen CEM II/A-S eller motsvarande bindemedelskombination enligt EPCC-konceptet användas i de strängaste miljöerna. CEM II/A-S är ett portlandslaggcement som kan innehålla upp till 20 % granulerad masugnsslagg.
Sedan introduktionen av AMA 13 tillåts också portlandflygaskecement (CEM II/A-V) med upp till 20 % flygaska i de strängaste miljöerna. Båda cementtyperna ska vara klassade som lågalkaliska, sulfatresistenta och ge moderat värmeutveckling. Precis som det klassiska Anläggningscementet.
För att möta de nya möjligheter som ges i AMA har Cementa utvecklat en produkt av den senare cementtypen med namnet Anläggningscement FA. Och det finns verkligen goda argument för att använda detta cement eller för all del tillsatsmaterial som tillsats vid betongtillverkningen. Låt mig ta två.
Det första är betongens beständighet. Broar och andra anläggningskonstruktioner byggs trots allt för att användas och fylla en viktig funktion under lång tid. Ofta finns konstruktionerna i utsatta miljöer. Beständighetsegenskaperna är därför helt avgörande för konstruktionens livslängd. Det klassiska anläggningscementet ger goda beständighetsegenskaper. Men med moderata mängder flygaska eller slagg förbättras de flesta av betongens beständighetsegenskaper ytterligare. Konstruktionens livslängd kan därför väntas bli längre med mindre kostnader för underhåll och reparationer. Det gynnar såväl ägare som samhället i stort.
Det andra är förstås miljöaspekten. Om de nya möjligheterna utnyttjas kan CO2-avtrycket vid anläggningsbyggande med betong reduceras avsevärt. Och det krävs inte mycket. Genom en så enkel åtgärd som att använda Anläggningscement FA kan CO2-avtrycket reduceras med hela 23 %! Det visar våra EPD:er.
Så låt oss som bransch gemensamt förorda att dessa nya möjligheter i AMA tillämpas. Det tjänar alla på.
Mikael Westerholm, projektledare uvecklingsavdelningen
