Tidningen Cementa nr 2: Sluta gissa, börja mäta

En sensor i betongen kan förändra hela byggprocessen. Det nya initiativet Digitong sätter ljuset på hur digitalisering påverkar betongbranschen.

Tänk dig ett system som varnar exakt på dagen när det är dags för underhåll av en betongbro. Eller ett styrsystem som kapar alla effekttoppar i ett hyreshus genom att utnyttja energiöverskottet som har lagrats i betongstommen. Eller försäkringsbolaget som får en signal om att en fuktskada i en fastighet upptäckts. Den här typen av system kan bli verklighet genom digitaliseringen. Med hjälp av uppkopplade sensorer kan vi kontrollera viktiga egenskaper i realtid, exempelvis hållfasthetsutveckling  och uttorkning av fukt i betong.   

– Idag blir det väldigt mycket gissningar. Utifrån vår erfarenhet vet vi att formen kan rivas på torsdag. Men om vi visste exakt tidpunkt för när betongen har torkat färdigt kan vi optimera byggtiden. Samhällsekonomiskt finns det mycket stora värden att hämta hem, säger Joachim Lindborg, teknisk chef på Sustainable Innovation, SUST.

Branchforum för digitalisering

Digitaliseringen slår igenom överallt, men byggsektorn generellt har en låg mognadsgrad när det gäller användningen av den nya tekniken. Därför har Cementa tillsammans med SUST startat initiativet Digitong för att bygga upp ett forum för digitaliseringen inom betongindustrin och byggprocessen. Syftet är att identifiera vilka behov och potentiella värden som betongbyggandet har inom detta område. Fokus ligger på sensorsystem i betongbyggandet.

– Vi tittar på hela värdekedjan, från tillverkning till användning, och vill ha med aktörer från alla delar av kedjan. Först när vi har ett brett samarbete med olika system och aktörer kan vi hitta synergier och skapa lösningar som utvecklar betongbyggandet ur flera aspekter under betongkonstruktionens hela livslängd, förklarar Robert Larsson, projektansvarig på Cementa.

Sensor lämnas kvar i betongen

En tillverkare av prefabelement använder redan i dag sensorer för att styra när betongelementen ska lyftas ur formen. Om producenten låter sensorn vara åtkomlig även efter att elementet har gjutits kan den komma till nytta längre fram i processen. Exempelvis skulle fastighetsägaren kunna använda den för mätning av lagrad energi eller om det är en fuktsensor, använda den för att mäta fukt.– Vi försöker få igång den här typen av processer så att sensorer kan utnyttjas på fler sätt. Då kan nya tillämpningar och värden skapas, säger Joachim Lindborg.

Genom att lyfta blicken från att enbart optimera en enskild process till att anta ett systemperspektiv kan stora besparingar troligen göras. Syftet med Digitonginitiativet är att etablera ett nätverk där man kan diskutera utveckling och skapa samsyn kring vad som är viktigast.

– Sensorerna och tekniken finns där redan. En av utmaningarna är hur vi ska använda data effektivt för att få nytta av det vi mäter. En annan utmaning är den juridiska biten – vem tar ansvar för sensorerna om de ska sitta kvar under en byggnads livscykel, säger Robert Larsson.

Vinster att hämta in

När alla aktörer i kedjan samarbetar kan också alla tjäna pengar på att använda ny teknik.

– Studier som gäller globalt och byggbranschen generellt pekar på att en 15-procentig produktivitetsförbättring är möjlig. En pusselbit är att använda digitalisering, säger Robert Larsson.

Många andra branscher har redan förändrats radikalt tack vare ny teknik.

– Smart styrning av belysning var viktigt när jag började på Vattenfall runt 2000. I dag drar lampor så lite att det nästan inte är lönt att styra dem. Jag har julstjärnelampor på 1W hemma, och timern som jag skulle använt för att styra dem drar 2W, så det är bättre att låta ljusen stå på hela tiden. Ett annat exempel är transportnäringen. ”Fleet management” är en självklarhet i dag för alla åkerier. Här har man datoriserat alla delar, från kontoret ut i varenda lastbil. Frågan är när vi når en vändpunkt då hela betongbranschen anser att det är självklart att använda digitalisering. Det kommer att bli spännande, säger Joachim Lindborg. 

Trådlösa sensorer innebär inte nödvändigtvis mer exakta mätningar utan det viktiga är att på ett effektivt sätt kunna ha tillgång till aktuell mätdata och få dessa i realtid.

Text: Lars Österlind

Denna artikel är ett utdrag från tidningen Cementa, nr 2, 2017.