Cementas utvecklingsblogg: Vikten av livslängd och styrkta fall

Denna månad firar jag tio år på Cementa och utvecklingsavdelningen. Tiden går fort när man har roligt. För på en utvecklingsavdelning finns det alltid något roligt och stimulerande att arbeta med. En ganska stor del av min tid arbetar jag inom användningsområdet husbyggnadsbetong. Konkurrensen mellan olika byggmaterial är stenhård, främst inom flerbostadshussegmentet. Ingen har väl undgått informationen från träbyggnadsindustrin som säger att man ska bygga mer med trä och mindre med betong för att minska klimatpåverkan från byggprocessen. Som stöd för dessa påståendet hänvisar de till LCA-rapporter, bland annat från IVL och IVA. Dessa rapporter är välskrivna och till största delen korrekta enligt min åsikt.

Vi kan dra slutsatsen från dessa att klimatpåverkan från byggprocessen är betydande, och att vi inom byggsektorn måste arbeta hårt för att minska denna påverkan. Det är en överlevnadsfråga för oss inom cement- och betongsektorn att vi tar denna fråga på stort allvar och ständigt arbetar med våra egna förbättringsåtgärder. Men dessa rapporter innehåller också vissa betydelsefulla avgränsningar och förenklingar, vilka också finns dokumenterade. Det är när läsaren drar alltför stora slutsatser utan att beakta dessa avgränsningar som ett fel uppstår. Nedan beskriver jag kortfattat vikten av två av dessa avgränsningar. 

Vikten av livslängd: Avskrivningstiden för nyproducerade byggnader för bostadsrättsföreningar är numera oftast längre än 100 år. Dock är det är högst troligt att en byggnads stomkomplettering kommer att behövas bytas ut långt innan huset rivs. Ofta har man ett stort underhållsbehov efter ungefär 50 års drift. I samband med det är det också troligt att vissa av byggnadens funktioner förändras. De flesta förvaltare och bostadsrättsföreningar förutsätter dock att byggnadens stomme ska överleva en sådan renovering och därför är det viktigt att stommens funktion bibehålls mycket längre än vad som normalt krävs av stomkompletteringen. Annars får det stora konsekvenser för bostadsrättsföreningen som ju inte vill ha kvar lån på något som redan är uttjänt.

Många livscykelanalyser bygger ofta på 50 års livslängd. Därför gäller dessa bara för stommar som rivs i förtid. En betongstomme överlever betydligt längre än 50 år. Sveriges kändaste byggfysiker, Karin Adalberth som byggde Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp, uttalar sig i tidningen ENERGI & MILJÖ 2016 #3: ”Jag brukar rekommendera hus helt utan organiska material”. Den bakomliggande orsaken är de kraftigt ökade riskerna med att bygga energieffektivt med fuktkänsliga material, samtidigt som fuktbelastningen kommer att öka beroende på klimatförändringen.

Vikten av styrkt fall: I många livscykelanalyser antas att byggnadens funktion bibehålls under hela livslängden, utan vidare utredning om detta är rimligt eller ej. Exempel på funktioner är brandsäkerhet, ljudisolering, fuktsäkerhet och energieffektivitet. Ett alternativ är att använda leverantörernas egna uppgifter. Om en tillverkare påstår att en enstegstätad puts på lättregelstomme har en viss livslängd på putsen och den bakomliggande stommen, så används det i analysen.

Men erfarenhet säger oss att detta inte stämmer. Vi borde lära oss av de misstag vi gjorde tidigare.

En normal garantitid är 10 år och inte i närheten av de hundra år som förvaltaren förväntar sig av en stomme. För att göra detta ordentligt ska den som sammanställer livscykelanalysen istället efterfråga styrkt information. Om en brandskyddsfärg används utomhus ska färgtillverkaren kunna visa upp resultat från ett urlakningsförsök som följer den standard som finns tillgänglig. I annat fall kan man inte hävda att konstruktionens funktion bibehålls under hela dess livslängd. För att göra en ordentlig jämförande livscykelanalys måste därför även miljöexperterna ta hjälp av dem som har god sakkunskap om byggteknik och beständighet.

När jag får frågan om det finns tillfällen då jag rekommenderar att bygga hus med trä, brukar jag svara att jag rekommenderar träbyggande om konstruktionen planeras att rivas inom 50 år. I alla andra fall är det bara betong som gäller. Det blir då lite av en samvetsfråga. Vad vill vi lämna kvar till nästkommande generation?

Anders Rönneblad, projektledare utvecklingsavdelningen.