Tidningen Cementa nr1: Forskningsprojekt ska leda till ökad återvinning av avfall

Hälften av allt bygg- och rivningsavfall i Sverige återvinns inte. Forskningsprojektet Constructivate, där Cementa är industriell partner, tar nu ett helhetsgrepp för att komma tillrätta med miljöproblemet.

Bygg- och rivningsavfall är, vid sidan av gruvavfall, den största avfallsströmmen i Sverige. Åtta miljoner ton jordmassor, muddermassor, sprängsten, betong, plast, trä och gips skapas varje år och bara runt hälften återvinns. Orsakerna till det är flera. En är att avfallet ofta består av blandade material av svårbedömd typ, kvalitet och farlighetsgrad. 

– En byggnad som ska rivas kan ha stått i hundra år. När den byggdes fanns helt andra regler kring tillåtna material och substanser. Under åren har den kanske renoverats några gånger, och till slut har man ingen aning om vilka material byggnaden innehåller. Att skapa rena materialfraktioner från en rivning kostar pengar, och det är mycket osäkert om detta lönar sig för rivningsföretaget. Det säger Johan Felix som är chef för materialverksamheten på stiftelsen Chalmers Industriteknik. Han leder det fyraåriga projektet Constructivate som är en del i forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II. Med projektstöd på åtta miljoner kronor från Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, är syftet att se över hur man kan uppnå en mer resurseffektiv återvinning av bygg- och rivningsavfall.

– Kvaliteten vet man inget om. Möjligen tar man ut någon vintagekomponent, som en dörr eller liknande. Men generellt vid rivningar är man osäker på värdet på material och komponenter i det som ska rivas, säger Johan Felix.

Otydligt regelverk
En annan orsak till den låga återvinningsgraden är regelverket kring avfallshantering. Eftersom det inte upplevs som helt tydligt alla gånger, uppstår lätt tolkningsfrågor om hur avfall ska klassas och därmed behandlas.
– Om man i en inventering klassar något som att det kan innehålla miljöfarliga ämnen är det ingen som vill försöka återvinna det, även om det skulle visa sig att så inte är fallet.

Vid nyproduktion är det ofta lättare att hantera avfallet eftersom det rör sig om nya material som är tydligt uppmärkta och vars innehåll är mer känt. Samtidigt är det viktigt att se över processen och identifiera avfallsströmmarna för att kunna minska dem.
– I dag är det viktigare att hålla en tidtabell än att generera och hantera avfall.
För att ett bygge inte ska stå stilla i väntan på en leverans överbeställer man ofta exempelvis gipsskivor. Vi tittar på om man kan ha ett retursystem för leverantörerna av byggmaterial, säger Johan Felix.

I nuläget befinner sig projektet i en undersökningsfas. Så mycket information som möjligt samlas in för att man ska kunna se vilka åtgärder som ger bäst effekt. Alla faser av bygg- och rivningsprocessen kommer att genomlysas; projektering, tillverkning av material, transport och logistik samt lagar och regler.
– Målet är att vi inte bara ska samla in kunskap om vad som fungerar och inte, utan även att vi ska komma att vi med förslag på lösningar till hur man kan jobba på ett bättre och mer hållbart sätt, säger Johan Felix.

Denna är ett utdrag från tidningen Cementa, nr 1, 2017.