Cementchefen: ”Slitefabriken är ryggraden i Sveriges hållbara byggmaterialförsörjning”

Det har gått drygt en månad sedan Mark- och miljööverdomstolen meddelade att den avvisar Cementas tillståndsansökan. Vi har talat med Thomas Lind som är chef för affärsområde Cement inom HeidelbergCement norra Europa, för att reda ut några av de frågor som florerar.

Thomas Lind, Business Line Cement Director Northern Europe

Nu har det gått sex veckor sedan beskedet från domstolen. Hur tänker du kring den situation som uppstått?

– Situationen är utmanande på alla vis. Den ställer också saker på sin spets, som vikten av cement i Sverige och betydelsen av Slitefabriken. Vi avvecklade cementproduktionen i Degerhamn för två år sedan och flyttade den kapaciteten till Slite. Det kan låta riskabelt att satsa så mycket på en fabrik, men hela systemet kring utsläppsrätter och nödvändigheten av att kunna producera cement med så lågt koldioxidutsläpp som möjligt styr utvecklingen åt det hållet. Och för att kunna rättfärdiga stora miljöinvesteringar krävs som regel en större produktionsapparat, så är det bara.

Vad gör Cementa i den här situationen? Finns det alternativa lösningar att arbeta med?

– Sedan första dagen när vi fick beskedet från domstolen har en arbetsgrupp inom HeidelbergCement norra Europa och ett antal personer vid Slitefabriken, lagt oerhörd kraft på att hitta sätt att lösa situationen, främst på kort sikt men också på lång sikt. Vi har vänt på alla stenar kring hur vi kan få fram kalksten och cementklinker (en mellanprodukt i form av bränd kalksten som därefter mals till cement, reds anm.) på alternativa sätt. Nu har vi hittat en pusselbit som löser en del av situationen genom att företaget Nordkalk på Gotland kan förse oss med kalksten från deras täkt under ett antal år. För att nå hela vägen med denna dellösning kommer det att krävas en konstruktiv samverkan med lokala myndigheter, och vi har nu inlett den dialogen.

–  Det är bra att vi hittat den här möjligheten med Nordkalk, men det kommer inte att lösa hela bristen och det är framför allt inte optimalt ur transport- och miljöhänseende. Vi avhjälper dock en del av den akuta utmaningen, och det är viktigt för oss och våra kunder.

Regeringen kom med ett besked om åtta månaders förlängning för nuvarande tillstånd. Vad betyder det i praktiken?

– Det var ett välkommet besked, men samtidigt är åtta månader en för kort tid för att kunna få igenom ett förlängt tillstånd och att kunna bryta på nya ytor, även om det rör sig om en begränsad tid. Beskedet minskade den akuta krisen för stunden och gör så att vi kan driva produktionen fram till sommaren 2022. Men det kommer att vara fortsatt utmanande att finna lösningar under den tid som kvarstår, och arbetet fortgår därför med full kraft kring lösningar på kort och lång sikt. Det kommer också att behövas ytterligare politiska initiativ. 

HeidelbergCement-koncernen har ju många cementfabriker. Går det inte att flytta om volymer eller producera Sveriges behov någon annanstans just nu?

– För det första saknas det i dag en logistikkedja och infrastruktur i form av terminaler och hamnkapacitet som är anpassad för att kunna hantera de stora volymer det handlar om. För det andra är det ett väldigt högt tryck på byggmarknaden i Europa vilket gör att volymerna i princip är slut. Vissa av våra kunder kommer sannolikt att kunna hitta en del volymer på andra håll. Men allt som är utanför Europa kommer att kräva logistikkedjor som i dag inte finns.

– Sedan har vi hela frågan kring kvalitet och standardiseringar. Det som byggs, speciellt på infrastruktursidan, behöver följa nationella normer där cementet från Sverige är dokumenterat och godkänt. Sådana tester och certifieringar tar lång tid, minst ett halvår.

Det påstås i vissa sammanhang att Cementas ansökan har varit otillräcklig. Vad är din bild av det? Och vad tänker du kring kritiken?

– Vi har gjort en väldigt gedigen miljökonsekvensbeskrivning som vi och våra kunniga juridiska ombud och tekniska experter bedömer håller en mycket hög kvalitet. Några av Sveriges främsta experter på sina respektive områden samt  erfarna medarbetare från vår egen organisation har totalt lagt omkring 50 000 timmar på studier, inventeringar, mätningar och rapporter. Synpunkter som inkommit under processen har vi bemött med kompletterande underlag. Men det är också en del av en tillståndsprocess att det fortsätter att komma in krav på ytterligare bevis. Den kritik som framförts håller vi inte alls med om. Beskrivningar i media – som att vi har slarvat eller försökt ta genvägar i detta – känns närmast absurda för oss att läsa, eftersom det är så långt ifrån sanningen.

Vill Cementa ändra lagar för att kunna bedriva verksamheten framåt?

– Vi ser ett behov av justeringar som kan ge oss ett visst handlingsutrymme och kunna driva verksamheten vidare under en tid, för att undvika de värsta konsekvenserna för den svenska byggindustrin. Det betyder självklart inte att vi vill driva verksamheten med lägre miljökrav än i dag. För oss är det oerhört viktigt att kunna ha en långsiktigt hållbar verksamhet, som drivs i ett hållbart samhälle.

– Det är också viktigt för oss att kunna bidra positivt där vi har verksamhet. Ett exempel är vår plan för att tillföra 300 000 kubikmeter vatten till Gotland på årsbasis genom att driva ett vattenmagasin och en reningsanläggning. Vi lagrar då råvatten från den nederbördsrika höst- och vintersäsongen till den torra sommarperioden. Det skulle täcka omkring 10 procent av gotlänningarnas årliga vattenbehov vilket är välkommet på ön som ju har besvärlig vattenbrist delar av året.

Vi lanserade planen kring en klimatneutral cementfabrik i Slite så sent som i juni. Vad händer med det arbetet nu?

– I december i fjol fick vi efter många års utvecklingsarbete i Norge bekräftat att norska regeringen väljer att satsa på CCS (lösning för avskiljning och lagring av koldioxid) tillsammans med vår cementfabrik i Brevik, för att halvera utsläppen från vår största fabrik i Norge från 2024. Det blev startskottet för den förstudie som startades upp i Slite kring världens första klimatneutrala cementfabrik 2030, och vi fick i samma period bekräftat att koncernen stöttar vår ambition. Vi enades om att vi behöver invänta att vi har ett tillstånd på plats innan vi gick ut med detta. Men tiden gick, och trots påtryckningar vid domstolen för att få ett besked så uteblev det. Eftersom förstudien var igång insåg vi att information kommer att läcka ut, så vi valde ändå att göra ett publikt tillkännagivande, för att berätta om hur viktig denna satsning är för det hållbara byggandet i Sverige.

– Vi fullföljer nu den uppstartade förstudien. Därefter får vi ta ett nytt beslut om fortsättningen. En CCS-anläggning i Slite kräver trygga förutsättningar för en långsiktig drift av fabriken, där ett täkttillstånd är helt avgörande.

Givet situationen och att det verkar vara svårare att få tillstånd – är cement verkligen ett byggmaterial för framtiden?

– Om vi tittar på proportionerna så tillverkas det omkring fyra miljarder ton cement i världen varje år, och cirka 10–14 miljarder kubikmeter betong. Det är en fingervisning om att dessa volymer inte med lätthet låter sig ersättas av nya material, varken i fråga om volym eller kvalitet. Vi ser inga byggmaterial som lever upp till den prestanda som cement och betong har och som är helt nödvändigt i en viss typ av tillämpningar, till exempel byggande under mark. Visst är det bra att det utvecklas nya byggmaterial. Vi lägger själva mycket kraft både inom koncernen och på Cementa och dotterbolagen i norra Europa för att ta fram nya klimatoptimerade betongrecept, där till exempel en del av kalkstenen ersätts med restprodukter från andra industrier. Det är också utifrån detta behov vi har planerat för att kunna leverera ett klimatneutralt cement från 2030, vilket vi hoppas få möjlighet att fullfölja.

– Utvecklingen för klimatförbättrad cement och betong är alltså i full gång och kommer att fortsätta. Med det sagt så kommer det finnas ett fortsatt stort behov av kalkstensbaserad cement i byggandet under lång tid framöver. Och i Sverige är Slitefabriken ryggraden i denna försörjning.