Räkna med karbonatisering – en permanent koldioxidlagring

Karbonatisering är en naturlig process som innebär att alla betongkonstruktioner absorberar koldioxid och skapar en permanent koldioxidlagring. Det har de alltid gjort. Ny forskning visar nu att karbonatisering kan beräknas och ökas. En positiv effekt av ett ökat koldioxidupptag i betong, är en minskad klimatpåverkan.

Karbonatisering är ett välkänt fenomen sedan över 100 år och har mestadels ansetts vara skadligt, eftersom processen påverkar risken för att ingjuten armering börjar rosta i utomhusmiljöer. Men under de senaste cirka 20 åren har forskningen även börjat kunna visa på karbonatiseringens positiva klimateffekter, som kommer av att betong absorberar koldioxid ur atmosfären.

Så hur mycket koldioxid absorberas? Ett sätt att räkna på det är att se hur stor karbonatiseringen är.

-    Ja, det var man tvungen att reda ut ordentligt då man i början fick fram väldigt olika siffror. Det kunde skilja mellan 2 till 30 procent i koldioxidupptag, förklarar Ronny Andersson, forsknings- och innovationschef på Cementa som tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, är drivande även internationellt inom området.

Nu finns siffrorna

För att få ordning på dessa siffror startades därför ett svenskt projekt med bland andra Cementa och IVL redan 2007, där Ronny Andersson var delprojektledare. Cementa och IVL lyckades finna en systematik i beräkningsmodellerna 2013, vilka standardiserades 2017, och som innebär att karbonatisering nu är möjlig att beräkna.

-    Sverige kan därmed beräkna det totala koldioxidupptaget på nationell nivå, säger Ronny Andersson. Det rör sig om cirka 300 000 ton koldioxid per år under det senaste decenniet. Det i sin tur motsvarar ungefär 15 procent av de totala årliga utsläppen från svensk cement- och betongindustri.

Vad är då bra med detta?

-    Till att börja med ökar förståelsen för hur stor klimatpåverkan betongbyggnader har och på så sätt kan man fatta mer initierade beslut i byggprocessen. Beräkningarna blir avgörande för val av material, men även för att kunna fatta beslut om man kan bygga på annorlunda sätt för att öka karbonatiseringsgraden och därmed minska klimatpåverkan, påpekar Ronny Andersson.

Livscykelanalys av materialet betong

Eftersom betong är återvinningsbart, fortsätter karbonatisering och koldioxidupptag när man tittar på betongens hela livscykel. Återvunnen krossad betong blir en permanent koldioxidlagring.

Ronny Andersson menar till exempel att rätt omhändertagande av rivningsmassor av betong rymmer en stor möjlighet till ökat koldioxidupptag med hjälp av karbonatisering. Genom att dela upp krossad betong i olika fraktioner och på så sätt öka betongens exponering för luft, kan man öka karbonatisering och alltså permanent minska koldioxiden i atmosfären på ett mycket enkelt sätt.

-    När man sedan använder denna återvunna betong i ny betong har man både ökat koldioxidlagringen och gett drivkrafter för ökad återvinningen av betong, vilket jag tror är något vi kommer att få se mer av inom en ganska snar framtid, menar Ronny Andersson.

Läs mer om karbonatisering här: Karbonatisering - vad är det?

Stefan Sandelin

Utvecklingschef

Fakta om koldioxidutsläpp

Dagens upptag av 300 000 ton koldioxid genom karbonatisering årligen i Sverige

  • Motsvarar cirka 15 procent av det totala utsläppet vid tillverkningen av cement.
  • Motsvarar 0,5 procent av Sveriges totala CO2-utsläpp 2019 (källa Naturvårdsverket).
  • Motsvarar 31 250 svenskars totala utsläpp årligen - en medelstor svensk stad (8 ton/år konsumtionsbaserat utsläpp. Källa Naturvårdsverket).

Fakta EPD

EPD är en LCA-analys som deklarerar klimatpåverkan över betongens hela livstid. Denna analys kvantifierar neutralt alla byggprodukters påverkan på klimatet och ger genom sin standardisering samma resultat oberoende av vem som gör analysen.

*Karbonatisering finns redan medtaget  i EPD för Fabriksbetong för vägg och bjälklag, inklusive karbonatisering

Se vårt webbinarium om karbonatisering

Fler artiklar om hållbarhet

Läs mer