Karlatornet

Högt och skruvat. Med sina 246 meter blir Karlatornet Nordens högsta hus och ett tydligt landmärke i Göteborg.

Styv betong spelar huvudrollen i Karlatornet

I februari ska kärnan i det 246 meter höga Karlatornet i Göteborg vara klar. Några av utmaningarna vid bygget av Nordens högsta byggnad har varit att få konstruktionen att röra sig så lite som möjligt och att gjuta så klimatanpassat som möjligt. 

David Salekärr, biträdande platschef på Serneke, har varit med från byggstarten 2018. Han har ansvar för gjutningen av stommen till Göteborgs nya landmärke Karlatornet, en smal hög byggnad med en twist på mitten som nu växer fram i det tidigare varvsområdet Lindholmen.

David Salekärr, biträdande platschef på Serneke.

– Den största utmaningen rent konstruktionsmässigt har inte varit hållfastheten, utan att få tornet så styvt att det är bekvämt att bo i tornet även när det blåser mycket, säger han.

Det perfekta betongreceptet har han och hans kolleger i samarbete med ett leverantören Thomas Betong filat på sedan långt innan byggstarten och simulerat användningen. De har inte kunnat kopiera den betong som används på platser där man ofta bygger skyskrapor. 

– När det kommer till betong kan man aldrig slappna av. Man måste ha med sig betongingenjörer och hela tiden finjustera receptet. 

30-tal olika betongrecept

Receptet måste också säsongsanpassas. När det är kallt måste man få upp hållfastheten snabbare och betongen måste utveckla mer värme själv. På sommaren gäller det omvända. Till bygget av Karlatornet har man använt ett 30-tal olika grundrecept på betong som har modifierats.

Framför allt har pumpbarheten löpande behövt justeras. Betongen har inte gått att blanda på plats på grund av stora volymer och krävande betongkvalitet. Den har i tillverkats på en fabrik, fraktats till bygget och pumpats upp våning för våning. 

– Vanlig betong hade vi kanske kunnat pumpa upp till 70–80 meter men sedan blir det för mycket friktion och tar stopp. Vi har fått förändra betongen på olika sätt, säger David Salekärr.

Slagg minskar CO2-utsläppen med 26 procent

För att öka pumpbarheten har silikastoft och en mer rundkorning sand använts. Silikastoft, en restprodukt från tillverkning av legeringsämnen till stål, och sanden, minskar båda friktionen i pumpledningen. 

Förutom pumpbarheten var bland annat kravet på hög hållfasthet en stor utmaning. Cementen har ersatts av en del andra bindemedel, bland annat stora mängder slagg. Vilket har visat sig ge betongen många bra egenskaper som underlättat produktionen. 

Slagg minskar värmeutvecklingen för kraftiga betongkonstruktioner, i vanliga fall får man kyla ner dem när betongen härdar. 

– Vi som byggentreprenörer är ofta lite skeptiska till klimatanpassning. Ofta blir det mer komplicerat och materialet både dyrare och sämre. Här blev det tvärtom. Enligt vår preliminära uträkning har vi sparat 26 procent CO2-utsläpp tack vare våra betongrecept. 

Mikael Odlöw

Vice Försäljningschef

Karlatornet by night.

Vy över Karlastaden, Karlatornet.

Översiktsbild Göteborg och Karlatornet.

Karlatornet under byggnation. Högt och skruvat. Med sina 246 meter blir Karlatornet Nordens högsta hus och ett tydligt landmärke i Göteborg.